Livechatt 08 4468 2416
Vår patientsupport är tillgänglig nu: mån-fre 09:00-19:00
  • Privat och konfidentiell serviceDiskret leverans och betalning
  • Receptbelagda läkemedelAlltid från reglerade brittiska apotek
  • Inga dolda avgifterI alla priser ingår recept och leverans
  • Leverans nästa arbetsdagBeställ innan kl. 17:00

Astma

Läs om astma, astmamedicin och symtom här

Astma är i Sverige en relativt vanlig luftvägssjukdom då nästa 10% av befolkningen har diagnosen. Astma kan bero på såväl yttre stimuli som en infektion som startar process i kroppen som leder till ett anfall. När ett astmaanfall utlöses kan symtomen bland annat innebära att det blir svårare att andas på grund av reaktioner i luftvägarna. Genom att behandla sin astma och sköta sina mediciner kan man slippa symtom och besvär.

Nedan hittar du information om sjukdomen, hur den ska behandlas och vilka typer av mediciner som erbjuds. På 121doc kan du genom att snabbt besvara några frågor beställa hem din behandling och få den levererad ända till din dörr redan under morgondagen.

Visste du?

Vi har behandlat fler än

1115042 patienter

Så här tycker de om oss...

Tillgängliga behandlingar

Bricanyl turbuhaler

4.8 / 5 (6 Recensioner)
    Astra Zenecas Bricanyl är en mycket vanlig turbuhaler som effektivt hjälper vid attacker och symtom orsakad av astma.
Läs mer
  • Leverans nästa dag
  • Inga läkarbesök − recept skrivs ut av våra läkare

Vad är astma?

Astma innebär att luftvägarnas slemhinnor har en kronisk inflammation vilket gör att musklerna runt luftrören lättare drar ihop sig, att slemhinnan svullnar och man därmed får svårt att anda. När detta sker blir luftflödet begränsat och hosta och andnöd kan uppstå. Genom att hämma inflammationen med regelbunden astmamedicin förebyggs besvären.

Astma och dess symtom visar sig på olika sätt hos olika personer. Vissa personer kan klara sig utan några besvär under längre perioder medan andra har besvär konstant trots noggrann medicinering. En del personer reagerar på ämnen som andra astmatiker inte märker av alls och vice versa. En del personer med astma kan ha symtom som är så lindriga att man lär sig leva med dem och inte vet om att man kan ha det bättre utan symtom.

Astmamedicin

Behandling av astma kan se ut på olika sätt. Det finns olika typer av behandling man använder sig av vid olika situationer och sjukdomsbild. Många använder sig dessutom av kombinationer av läkemedel. Nedan kan du läsa vilka olika behandlingar och vad för medicin mot astma och astmaanfall du erbjuds beställa hem från oss.

Kortverkande eller snabbverkande astmamedicin

Dessa astmamediciner får luftrörens muskler att omgående slappna av för att på så sätt tillåta mer luft att strömma genom de vidgade luftrören. Denna behandling av astma används både dagligen för att undvika besvär och vid akuta astmaanfall.

Har man sällan astmatiska problem räcker det ofta med att ha ett läkemedel som snabbt vidgar luftrören när man har andnöd eller andra astmasymtom. Dessa har man oftast som en inhalator och kallas ibland för kortverkande behandling då den verkar i ungefär sex timmar.

Kortverkande behandling passar dig som bara får besvär vid till exempel löprundan eller på idrottslektionen, om du får symtom av astma under en kall vinterdag eller om astman gör det svårare att andas under natten när du är förkyld.

Med inhalatorn andas du in läkemedel som öppnar upp luftvägarna. När musklerna i luftröret slappnar av ökar luftflödet till lungorna och andning blir mindre ansträngd. Denna typ av luftrörsvidgande mediciner är ofta av typen beta-2-stimulerare.

Läs mer om kortverkande beta-2-stimulerarna Bricanyl och beställ hem din behandling här.

Långverkande eller förebyggande astmamedicin

Har man astmatiska problem oftare, åtminstone en gång i veckan, behövs inflammationshämmande behandling sättas in. Detta ges i form av kortison man andas in. Den vanligaste behandlingen är att man andas in kortison varje dag under en längre period. Kortison som tas vid inandning har ingen snabb verkan vilket är varför det behövs tas kontinuerligt under en längre period för att ge full effekt. Har man däremot bara astmasymtom då och då så kan det räcka att ta kortison periodvis.

Fortsätter besvären trots att man behandlas med kortison kan även en långverkande beta-2-stimulerare för luftrörsvidgande behövas användas. Detta kan vara bra om man fortsätter ha astmasymtom på natten då man kan ta sin medicin innan man går och lägger sig.

Kombinationsläkemedel

Det finns en del mediciner som innehåller två olika astmamediciner i samma inhalator. Detta är oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver och fungerar bäst för de som har en stabil astma med samma behov av medicinerna varje dag.

Antileukotriener

Antileukotriener blockerar vissa inflammatoriska reaktioner från att uppstå i luftvägarna. Detta är inte en akut behandling av ett astmaanfall utan används som underhållsbehandling av astman.

Kortison

Kortison är en behandling av astma som dämpar inflammation i luftrören och läker även irriterad vävnad. De flesta astmatiker gynnas av att andas in kortison regelbundet. Detta leder ofta till att de kan leva i stort sett normala liv. Kortisonet är inte snabbverkande utan ska tas varje dag under längre tid för att ge effekt.

Kortison är ett hormon som finns naturligt i kroppen och heter då kortisol. Höga doser av kortison kan orsaka benskörhet men dagens inhalationskortison innehåller en så pass låg mängd kortison som hamnar direkt i lungorna där den ska vara att det inte finns någon anledning till oro.

Övriga astma mediciner

Hit hör bland annat teofylliner som man kan få på sjukhus, kromoglikat som kan hjälpa till vid allergisk astma samt luftrörsvidgande antikolinegra medicin som andas in som är bra om man inte tål andra luftrörsvidgande astmamediciner.

Förpackningar och typer av behandling

Det finns flera olika sätt att få i sig sin medicin. Nedan redogörs för de två vanligaste inhalatorerna samt de olika förpackningarna av dessa inhalatorer.

Behandlingstyper:

Pulverinhalator, som även kallas DPI-inhalator (dry powder inhaler) är den vanligaste typen av inhalatorer i Sverige. Här sker medicinering genom att inandning för ner det finfördelade pulvret i lungorna. Denna typ av inhalation använder ingen form av drivmedel. Det betyder att det inte är någon typ av gas som hjälper till att trycka ut pulvret utan man får i sig det endast med hjälp av sin egen inandning.

Det är dock inte ovanligt att det förekommer bärarsubstanser vars uppgift är att få ner läkemedlet i lungorna. En vanlig bärarsubstans är laktos vilket är varför laktosallergiker att läsa innehållsförteckningen på astmaläkemedlet noga. De flesta pulverinhalatorer kommer med en indikator som talar om hur många doser det finns kvar av medicinen.

Dosaerosol är vad den klassiska inhalatorn heter på svenska. Modellen kallas även för pMDI-inhalator (Pressurised Metered Dose Inhaler). Den här typen av inhalator kräver en viss koordination mellan användning av inhalatorn och inandningen. Många har haft svårt för detta och därmed inte fått ut den rätta dosen för att avhjälpa astmasymtomen. Denna förpackning måste skakas innan användning. De flesta dosaerosoler saknar indikation för hur många gånger till inhalatorn är tom.

Man kan med sin dosaerosol använda en så kallad spacer. Det är en behållare av plast som man sätter inhalatorn i. Man sprayar ut läkemedlet i behållaren som brukaren andas in. När man använder spacern ska man andas in och ut luften i behållaren i 10 sekunder för att få en mer effektiv upptagning då medicinen inte fastnar i munhålan.

Inhalatorsförpackningar:

Autohaler som automatiskt känner av när du andas in för att då frigöra medicinen. Även dosering sker automatiskt. Inhalatorn är formad som bokstaven L. Liknande funktion men annorlunda förpackning är den så kallade "easi breath" inhalatorn.

Aerosol är ett annat namn på dosaerosol-inhalatorer som har en längre beskrivning ovanför. Detta är varianten som många växt upp med men rekommenderas inte till personer som haft problem med att få i sig rätt dos av sin astmamedicin.

Turbohaler är en lätthanterlig pulverinhalator som tack vare sin användarvänliga funktion är väldigt vanlig i Sverige. Samtliga turbohalers har en indikator som visar hur många doseringar som finns kvar i inhalatorn.

Diskus kallas även för disk eller accuhaler. En pulverinhalator som inte skjuter medicinen in i munhålan utan andas in utav brukaren, vilket gör att många föredrar den. Eftersom medicinen inte skjuts in kan personer med svåra andningsproblem samt barn ha svårt för att tillgodogöra sig medicinen. Diskusen är väldigt enkel att använda.

Symtom

När man lider av astma är andnöd i återkommande perioder ett vanligt symtom. Hosta med segt slem, pip och väsande ljud från luftrören när man andas är andra symtom som förekommer. Besvären kan vara svåra en del dagar för att sedan vara helt borta andra.

Får man något av följande symptom bör man genomföra en konsultation med en läkare:

  • attacker av andnöd
  • pipande och/eller väsande ljud när man andas
  • långvarig hosta varje gång man är förkyld, ibland i kombination med slembildning
  • långvarig hosta, ofta nattetid, som inte har någon annan förklaring
  • återkommande andnöd, ofta i kombination med hosta när man antingen motionerar elelr anstränger sig
  • Besvär i näsa och bihålor

Diagnos

Om det finns en misstanke om att man har astma så rekommenderas det att man bokar tid hos läkare som genomför en undersökning och utreder besvären.

PEF-mätning

Utredning av astma görs med hjälp av så kallade PEF-mätningar (Peak Expiratory Flow) som mäter luftflödet vid utandning. Den första mätningen görs oftast i samband med läkarbesöket och därefter upprepade gånger hemma de kommande veckorna. När PEF-värdet mäts blåser man så kraftigt man kan ut genom ett rör som leder in i mätaren. I mätaren registreras luftflödet som är lägre hos de med astma eftersom luftrören hos en person med astma är trånga.

Spirometriundersökning

En spirometriundersökning mål är att fastställa hur mycket luft man kan blåsa ut samt hur snabbt man blåser ut luften. Ju trängre luftrören är desto svårare är det att blåsa ut all luft fort.

Dessa görs oftast om man har svårare astma och det ger tydliga resultat. Har man lindriga symtom eller endast astmatiska problem enstaka gånger så är det inte alltid att spirometrin visar något avvikande. Spirometrin genomförs av fler anledningar, till exempel för att bedöma effekt av insatt astmamedicin, se om man har lungsjukdomen KOL eller om man har ett yrke som ökar risken för astma.

Övriga test

Även reversibilitetstest, steroidtest och test mot ansträngningsastma kan förekomma beroende på varför man får nedsatt andningsförmåga.

Misstänks allergi görs även allergitest i form av blodprov eller genom ett blodtest eller ett så kallat pricktest.

Det finns ytterligare tester för specifika delar av astman och dess behandling. Kontakta din vårdcentral för mer information.

Behandling

Eftersom inflammation i luftvägarna skapar astmabesvär är det viktigast att behandla inflammationen. Det är vanligast att man behandlar astma genom medicin som verkar inflammationsdämpande och luftrörsvidgande. De som tar astmamedicin använder sig av antingen långtidsverkande läkemedel som tas regelbundet, korttidsverkande som används vid tillfälliga besvär eller både och.

Behandlingsplanen

Behandlingens mål är att man ska kunna leva ett normalt liv och klara sina aktiviteter utan astmasymtom. Tillsammans med sin läkare kan man sätta upp en behandlingsplan som fungerar som ett hjälpmedel som hjälper till att kontroll över sin astma. I planen skriver man ner hur medicinering ska ändras i takt med att årstider växlar, om man får luftvägsinfektion, om man har försämrade PEF-värden, inför träning eller de perioder när man inte har några symtom.

Behandlingsmålen är att man

  • inte har några astmasymtom
  • inte hindras av astman i sitt dagliga liv
  • inte behöver ta extra luftrörsvidgande medicin
  • inte har några besvärande biverkningar av sin medicin
  • har normal lungfunktion

För att kunna hantera sin astma och uppnå behandlingsmålen behöver patienten själv ha kunskap om sin astma. Detta genom att veta vad som ger ökade besvär och hur man hanterar dessa besvär med sin medicinering. Man kan få fördjupade kunskaper och även bli mer delaktig i sin behandling genom att träffa en astmasjuksköterska som finns på många vårdcentraler.

Vad händer i kroppen?

Astma kan grunda sig i av flera olika anledningar. Bland barn är det vanligt att astma uppstår i till följd av en allergi, då utlösande faktorer kan vara till exempel pälsdjur, kvalster eller pollenallergi. Det är vanligast att sjukdomen bryter ut under barndomen men man kan få astma i vilken ålder som helst. Det kan vara svårt att skilja på vad som är astma och vad som enbart är allergi.

Hos vuxna däremot är det vanligare med annat som orsakar besvär, så som luftvägsinfektion, kall luft, tobaksrök, fysisk ansträngning så kallad ansträngningsastma, en del läkemedel, avgaser eller parfymer.

Astma ökar i västvärlden men varför det är så är ännu inte klarlagt. Man vet dock att ärftlighet till viss del spelar roll, då risken för att få astma ökar betydligt om en eller båda föräldrarna bär på anlagen. Ungefär 8 % av befolkningen i Sverige har någon form av astma.

Andnöd

Luftrören påverkas av sjukdomen på så sätt att det blir svårt för luften att passera till och från lungblåsorna där syret plockas upp. När astman har denna effekt på luftrören kan pipande och väsande andning eller andnöd uppstå. Detta kommer ofta i kombination med långvarig hosta.

Allergisk astma

Får man astmatiska problem genom en allergisk reaktion benämns detta som allergisk astma. Detta kan till exempel ske vid en pollenallergi under våren men eftersom man kan vara överkänslig mot många olika ämnen kan astma utlösas av flera olika ämnen man är allergisk mot, så kallade allergener. De vanligaste allergenerna vid sidan av pollenallergi är pälsdjur och kvalster.

Får man i sig en allergen så reagerar antikroppar i blodet på ämnet man inte tål och startar en allergisk reaktion, i detta fall astma. Den här allergiska reaktionen kan komma inom 20 minuter till upp till fem till sex timmar senare. Eftersom reaktionen kan komma så långt efter kontakt med allergenen kan det vara svårt att fastslå vad det är man är allergisk mot. Har man allergisk astma är det fördelaktigt att undavika det man är allergisk mot.

Icke-allergisk astma

Om man har problem med astma som inte beror på allergi så uppkommer problemen i samband med andra utlösande faktorer som kan utlösa eller försämra tillståndet:

  • luftvägsinfektioner, oftast virus
  • kall luft
  • tobaksrök
  • irriterande ämnen som parfymer, svetsrök och avgaser
  • ansträngning
  • vissa läkemedel som hjärt- och blodtrycksmediciner från gruppen betablockerare
  • värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra
  • inflammationsdämpande värktabletter inom gruppen cox-hämmare som även kallas NSAID

Förkylningsastma hos barn och vuxna

I samband med influensa eller en kraftig förkylning bryter ibland astma ut första gången. Detta beror på en infektion som irriterar luftvägarna. Om astman efter detta första tillfälle blir värre för varje gång man är förkyld eller endast visar symptom när man är förkyld kallas det för infektionsutlöst astma. Detta är absolut vanligast bland barn och hos barn som är under två år kallas det för förkylningsastma eller barnastma men även vuxen förkylningsastma finns och bör kontrolleras hos läkare.

Det kan vara svårt att skilja förkylningsastma från vanlig astma. Att barn hostar eller är snuviga behöver absolut inte betyda att barnet har astma. Man kan dock vara uppmärksam om förkylningarna förekommer ofta och barnet dras med långvarig hosta, har väsningar eller pip i bröstet. Man bör vara extra uppmärksam om det finns andra familjemedlemmar med sjukdomen eller om barnet har allergier då detta ökar risken för att ha astma.

Har barnet inga allergier och ingen av föräldrarna har astma är chanserna goda för att problemen växt bort innan skolåldern. För vissa med barn- eller förkylningsastma så utvecklas det till ansträngningsastma medan andra barn utvecklar allergisk astma.

Ansträningsastma

Ansträngningsastma är precis vad det låter som – du får astmatiska besvär när du fysiskt anstränger dig. Ansträngningsastman beror på att när man tränar andas man snabbare och framförallt genom munnen och är mycket vanligt att ha. Skillnaden på luften som andas in genom munnen är torrare och kallare än om den hade andats in genom näsan. Torr och kall luft irriterar luftrören som då drar ihop sig. Är dina luftrör väldigt känsliga kan du få astmasymtom vid lättare ansträngning. Barn med ansträngningsastma kan påvisa symtom vid lek.

Ansträngningsastma innebär inte att du är helt frisk när du inte anstränger dig. Anledningen till att luftrören så lätt blir irriterade grundar sig i den underliggande inflammationen som alltid finns kvar och utlöses i det här fallet av ansträngning. Det kan vara svårt att skilja på ansträngningsastma och dåliga kondition. Genom att göra en grundlig undersökning hos en läkare så kan symtomen utredas så du kan få rätt behandling för eventuell ansträngningsastman.

Retningar som ger astmabesvär

När man har astma är luftrören överkänsliga för retningar. Dessa retningar som kan resultera i astmabesvär består av olika saker. Vissa reagerar på kall luft, luftföroreningar, rök och starka dofter. Symtomen kan även förvärras om man är förkyld eller har andra luftvägsinfektioner. Fysisk ansträngning och träning är sådant som kan ge besvär, särskilt om astman inte är ordentligt behandlad eller obehandlad. Inom vissa yrkesliv finns det retande ämnen och kemikalier som kan bidra till att man utvecklar astma.

Rökning

Rökning är en mycket dålig vana, så även vid astma. Röken från tobak innehåller många tusen kemiska ämnen, som i olika grad verkar irriterande och kan utlösa astmaanfall. Även om man själv inte röker så räcker det gott och väl med passiv rökning för att utlösa astman. Dessutom försvårar rökning astmabehandling och kan göra att astmamedicinen fungerar sämre. Passiv rökning är särskilt farligt för barn med astma, det kan till och med vara en orsak till att barnet fått diagnosen till att börja med.

Astmatiker löper en stor risk för att vid sidan av astma även utveckla kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Många rökare, både med och utan astma, drabbas av KOL som är en obotlig variant av bronkit, bronkiolit och emfysem.

Läs mer om och beställ läkemedlet Champix här för att få hjälp att sluta röka.

Samband till andra besvär

Astma är betydligt vanligare hos dem som har besvär med allergisk snuva. Då används kortison som behandling i både munhåla/hals och näsa för att man ska kunna bli helt fri från astmasymtom.

Om man som vuxen har astma och polyper i näsan så är det vanligare än genomsnittligt att man är överkänslig mot läkemedel inom gruppen cox-hämmare samt läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.

Sura uppstötningar kan särskilt under natten ge besvär som liknar astma. När man har en sur uppstötning kommer surt maginnehåll upp i matstrupen. Detta retar luftrören som drar ihop sig. Har man dessutom astma så kan detta ge ännu mer besvär.

Astma hosta och anfall

Vad är ett astmaanfall?

Ett astmaanfall kan vara i allt från några minuter till flera dagar och under den här perioden förvärras astmasymtom. Vid ett astmaanfall sker flera saker samtidigt med luftrören. Ett segt slem bildas, slemhinnan svullnar och muskulaturen dras samman. Alla dessa saker innebär att luftvägarna blir trängre. Därmed blir det svårare att andas och en väsande och pipande andning kan uppstå. Andra symtom kan vara:

  • Väldig snabb andning
  • Tryck eller smärta över bröstet
  • Spända nack- eller bröstmuskler
  • Svårt att prata
  • Djup ångest
  • Blekt och svettigt ansikte
  • Blåa läppar eller naglar
  • Besvären förvärras trots att du har tagit din medicin

Vad ska du göra vid ett astmaanfall?

Skulle du själv eller någon i din närhet få ett akut astmaanfall är det viktigt att hålla sig lugn och inte få panik. Börja med att använda snabbverkande luftrörsvidgande astmamedicin och be om hjälp om du vill och behöver. Det kan hjälpa att lossa åtsittande kläder så som slips eller annat som sitter åt. Är du törstig så drick vatten och går inte anfallet över så kontakta vårdcentral eller akutmottagning. Är anfallet akut så ringer du 112.

Träna med astma

Som astmatiker är det viktigt att träna och ha en bra kondition, nästan ännu viktigare än vad det är för en ickeastmatiker. Det kan kännas obehagligt om man relaterar träning till andningsproblem med har man en fungerande behandling av sin astma så ska dessa problem inte uppstå.

Det finns flera fördelar med att träna, bland annat genom att träna regelbundet kan ansträngningsastma faktiskt bli bättre. Lungornas funktion stabiliseras, förmågan av syreupptagning i kroppen över och astmasymtom minskar. När musklerna runt bröstkorgen och lungorna blir tränade och starkare blir det lättare att hosta upp slem som produceras när luftrören blir irriterat. Tas astmamedicin regelbundet så kan astmatiker träna på precis samma nivå som friska personer.

Vissa träningsformer passar bättre än andra, det effektivaste sättet är att prova sig fram till man hittar något som passar bra. Stavgång, simning, dans, bollsporter och intervallträning tenderar till att fungera oftare än vad långdistanslöpning och skidåkning gör. Får man under träningen besvär av astma kan det räcka gott med att vila lite innan man fortsätter, alternativt ta en dos till av den luftrörsvidgande medicinen.

Det finns vissa saker att tänka på när du ska eller har tränat med astma:

  • Ta en extra dos av din snabbverkande luftrörsvidgande medicin 10-15 minuter före träningen.
  • Låt pulsen öka gradvis genom en lugn uppvärmning i 10-15 minuter
  • Träna efter dagsformen och inte efter viljan
  • Träna gärna i intervaller med korta viloperioder emellan
  • Hjälp kroppen att slippa få i sig kall och torr luft genom att andas genom näsan så länge du kan
  • Använd en värmeväxlare, antingen i form av en ansiktsmask eller en luva som dras ner över mun och näsa, om du tränar i kyla
  • Avsluta med att varva ner 5-10 minuter
  • Din astma kan förvärras om du tränar förkyld
  • Träna inom de dagar det är mycket pollen i luften om du är pollenallergiker

Den enda sporten som astmatiker avråds helt från är dykning.

Välj
läkemedel
Fyll i ett kort frågeformulär
Läkaren skriver ut
ditt recept
Apoteket skickar ditt läkemedel