Livechatt 08 4468 2416
Vår patientsupport är tillgänglig nu: mån-fre 09:00-19:00
The 121Doc Health Blog Everyone for your health

P-pillrets historia

Posted in Kvinnlig hälsa 12 feb, 2015

En svartvit bild på personerna bakom p-pillret. Från väster till höger finns Margaret Sanger och Katharine McCormick, sedan en bild på en burk med det första p-pillret Enovid och sedan två porträtt på Elise Ottesen-Jensen och Professor Barbro Westerholm

Hur en kvinnorättskämpe, en rik feminist och en kemist gjorde det möjligt för kvinnor runtom i världen att ha samma frigjorda sexliv som män, utan risken för oönskad graviditet. Läs här om p-pillrets historia och hur det blev ett av världens mest använda preventivmedel.

Bakgrund

1912 fick Margaret Sanger sin idé om det magiska pillret som förhindrade oönskade graviditeter. Hon arbetade som sjuksköterska och det var efter att ha sett otaliga kvinnor tvingas till olagligt aborter som ledde till döden som hon fick idén till dagens p-piller.

1916 öppnade hon en av Amerikas första kliniker som erbjöd preventivmedelsrådgivning för kvinnor. Detta var högst olagligt och att ens verbalt informera kvinnor om preventivmedel kunde ge upp till 40 års fängelse.

Sangers engagemang för kvinnors rätt till säkert sexliv och preventivmedel tog sig uttryck genom hennes skrev krönikor i vänstertidningen The Call som gavs ut i New York. Hon skrev bland annat krönikan "Vad alla flickor borde veta" och hennes liv var dedikerat till frågan. Hon åtalades flera gånger, vilket ledde till lagändringar som gjorde det möjligt för preventivmedel att senare bli accepterat, lagligt och använt världen över.

1917 på en föreläsning i Boston träffade Sanger den väldigt rika feministen Katharine McCormick och det var tack vare Sangers nätverk och McCormicks pengar som forskning inom området av syntetiskt progesteron upptrappades.

1957 godkändes det första "p-pillret" Enovid av det amerikanska läkemedelsverket. Enovid vad dock inte framtagen som ett preventivmedel utan skulle avhjälpa kvinnor med svåra mensbesvär. Men, redan 3 år efter godkännandet av Enovid var det en halv miljon amerikanska kvinnor som använde läkemedlet för biverkningen den hade – nämligen att förhindra ägglossning.
Detta gjorde att det amerikanska läkemedelsverket den 9e maj 1960 godkände att Enovid även kunde säljas som preventivmedel.

P-pillret till Sverige

Samtidigt skedde saker som skulle bana väg för att p-pillret skulle bli en verklighet även i Sverige. Under 1930- och 1940-talet arbetade RFSU och dess grundare Elise Ottesen-Jensen med ett stort socialt reformsarbete. De arbetade för allmän sexualupplysning samt att avskaffa 1910 års lag emot preventivmedelsinformation. Oron för graviditet bland unga personer var stor i landet och få aborter godkändes av Socialstyrelsen i undantag. Mot slutet av 1950-talet och under 1960-talet hade arbetet tagit en ny riktning då landet och RFSU krävde större jämlikhet och sexuell frihet där könsroller och sexualitet diskuterades. De konservativa som stödde p-pillret gjorde detta i förhoppning om att det skulle kunna ha en positiv effekt på gifta pars samliv när man inte behövde ha samma oro kring graviditeter.

I Sverige var det inte samma typ av motstånd som mötte de som kämpade för införandet av legala p-piller. På grund av, eller tack vare, den sociala skammen som fanns kring att bli gravid innan man var gift blev ett argument för att införa p-pillret. Det var olagligt och livsfarligt att genomföra en abort och med p-pillret skulle oönskade graviditeter kunna undvikas. Det var dels de som hade en moralisk syn som inte var frikopplat från abortmotståndet. Kvinnor ska bli gravida och föda barn. Det fanns även de som hörde till skeptikerna, att man skulle under lång tid behandla fullt friska, unga, fertila kvinnor med läkemedel såg som onödigt, onaturligt och med potentiellt farliga biverkningar som var motståndare.

Först 1964 kom p-pillret till Sverige, efter att kvinnorörelsen och medier jobbat med att förändra opinionen. Professor Barbro Westerholm var då föredragande läkare i läkemedelsfrågor i Svenska medicinalstyrelsen berättar att det innan p-pillret godkändes i Sverige fanns att köpa svart i Kungsträdgården i Stockholm. Detta tillsammans med kvinnorörelsen och de journalister som skrivit positivt om preventivmedel gjorde att styrelsen legaliserade användningen. Detta blev en räddning från ovan för kvinnor som en oönskad graviditet skulle ha katastrofala följer för. Pillren togs emot med öppna armar och gick från 20 000 användare första året till fler än en halv miljon inom några år. Detta trots att p-piller till en början framförallt endast skrevs ut till gifta kvinnor.

De första pillren var betydligt starkare än dagens p-piller där östrogennivåerna var väldigt höga och misstankarna kom snabbt om att doserna innebar negativa biverkningar. I Sverige fanns redan en rapportcentral för biverkningar från läkemedel där Westerholm var chef. Här rapporterade sjukhus och vårdcentraler in alla misstankar om biverkningar och under 1965 var en tredjedel av alla inrapporterade misstankar relaterade till p-piller. Tack vare Sveriges välutvecklade system med personnummer fick Sverige vara med amerikanska och brittiska experter i arbetet för att slå fast biverkningarna. Den 12e december 1969 slogs det fast att den amerikanska gruppen såg samband mellan användare med blodgrupp A och blodproppar, och den svenska gruppen kunde snabbt se samma tendens i Sverige.

1975 infördes den fria aborten i Sverige och under året genomfördes dryga 32 000 aborter. Dock blev aborterna inte fler och fler utan gick ner i antal, vilket kan ses som en följd av den ökade preventivmedelsrådgivningen som utfördes av såväl läkare som barnmorskor runtom i landet.

Idag är det över 100 miljoner kvinnor världen över som använder p-piller som preventivmedel och tack vare våra mammors och far- och mormödrar kan dagens unga kvinnor själva välja mellan flera olika preventationsmetoder. P-piller är frigörande för kvinnor på flera plan utöver de oönskade graviditeterna. P-piller hjälper kvinnor över hela världen med att styra över sin menstruation, problem med finnar eller andra hudrelaterade problem och reglera obalanser med sina hormoner.

P-pillrets ställning idag

I dagens diskussion kring preventivmedel är det många som, precis som på 50- och 60-talet, ställer sig ifrågasättande till konsumerandet av hormoner. Biverkningar av p-piller finns ännu idag och kvinnor reagerar olika på användning av pillren. Ända sedan det kvinnliga p-pillret togs fram har det forskats på manligt p-piller, men det tycks alltid vara 5-7 år tills vi ser en manlig motsvarighet. Bland annat anges biverkningarna som för stora för att män ska vilja ta p-pillren om de hade erbjudits. Detta till trots att de är samma biverkningar som kvinnor idag och de senaste 55 åren har upplevt när de tagit del av de alternativ som funnits för att slippa oönskade graviditeter, samt att majoriteten av män som tillfrågades om de kunde tänka sig äta p-piller svarade ja på frågan. Den som väntar på något gott.

Submit comment
  • Ditt namn:*
  • Din E-post:
  • Din Kommentar:*
Fortsätt läsa
Se alla bloggkategorier
Discover more
Cyklisters Impotens
Läs om hur cykling och val av sadel ofta påverkar mäns erektionsförmåga... Fortsätt läsa
Användningen av potensmedel har ökat kraftigt de senaste fem åren. Bara... Fortsätt läsa
Hur en kvinnorättskämpe, en rik feminist och en kemist gjorde det möjligt... Fortsätt läsa