Allergisk astma – definition, orsaker och behandling

Astma, som är en sjukdom i luftvägarna, innebär att andningen blir tung och kan pipa, samt att du kan få hosta med eller utan slem. Symtomen brukar komma i perioder. Det finns både allergisk astma och icke-allergisk astma. Allergisk astma innebär att dina astmasymtom uppstår när du kommer i kontakt med det du är allergisk för, såsom pollen, damm, djurhår eller kvalster. Astmaanfall kan även ske på grund av psykiska faktorer, såsom stress, samt fysiska aktiviteter och kall luft.

Hur vanligt är det att få allergisk astma?

Allergisk astma är den vanligaste formen av astma och till och med 5-15% av alla européer lider av denna form av astma. Man får ändå oftast astma redan som barn, men astma kan även uppstå i vuxen ålder. Det är vanligare att män lider av astma.

Varför uppstår allergisk astma?

Allergisk astma uppkommer då man har en allergisk reaktion mot vanligtvis harmlösa allergener på grund av hyperaktivitet i luftvägarna. Allergenerna har olika struktur och uppstår på grund av olika orsaker. Till exempel kan det handla om proteiner och kolhydrater, som finns i damm eller djurpäls. Den allergiska reaktionen uppstår på grund av antikroppen immunglobulin E (IgE). Antikropparna reagerar mot det du är allergisk mot och om du andas in detta ämne, uppstår en allergisk reaktion. Ibland brukar reaktionen uppstå inom två timmar och ibland uppstår reaktionen flera timmar senare.

Det som händer i kroppen är att luftrörens slemhinna svullnar på grund av att du kommer i kontakt med dessa ämnen, muskulaturen i luftrören dras ihop och detta leder till att ett segt slem bildas, vilket täpper luftrören som transporterar luft till lungorna. Således kommer luften inte i tillräcklig mån in och ut ur lungorna. På grund av detta uppstår astmasymtom, såsom att det blir tungt att andas och man ofta får en jobbig hosta.

Modern medicin kan inte helt och hållet svara på frågan varför allergier, och därmed allergisk astma, uppstår. Däremot finns det vissa faktorer som orsakar astmareaktioner. I detta stycke går vi igenom dessa.

Hur allergener påverkar astma

Allergener som orsakar astma är oftast allmänt förekommande allergener och inte allergener som förekommer under en säsong, såsom pollen. Astma orsakas ofta av djurhår och främst katthår, men även hund-, marsvins-, hamster-, mus- och råtthår. Andra vanliga orsaker är dammkvalster, mögel, samt råg-, träd- och gräspollen.

Orsakas astma av husdjur?

Husdjur kan orsaka allergisk astma, speciellt om du har en katt. Om man är allergisk mot katthår, är det väldigt tungt för kroppen att ständigt få astmareaktioner. Det hjälper inte att städa, dammsuga och lufta hemma, eftersom allergireaktionerna inte uppstår på grund av själva håret, utan på grund av saliven som finns i håret. Tyvärr är lösningen i det här fallet att man säljer eller ger bort sitt husdjur.

Hur damm påverkar astma

Dammallergi märks oftast av i form av snuva och brännande ögon. Om allergin inte behandlas, kan patienten utveckla allergisk astma. Detta sker hos 20-50% av alla patienter, som inom 5-15 år får astmareaktioner på grund av att dammet ständigt irriterar luftrören och detta, i sin tur, leder till en inflammation och svullnad. Under vintern brukar dammallergin bli värre, eftersom man inte öppnar fönstren lika ofta.

Orsakar kemikalier astma?

Vissa kemikalier kan orsaka allergisk astma, men de flesta människor kommer inte i kontakt med sådana kemikalier. Däremot är vissa yrkesgrupper i riskzonen. Dessa inkluderar till exempel frisörer, som hela tiden kommer i hudkontakt med kemikalier.

Hur kan man minska allergener i sin vardag?

Om du inte redan gjort det, ska du först och främst utreda vad du är allergisk mot. Undersökningen görs av en läkare. Man utreder då möjliga hudallergier, samt livsmedelsallergier.

Som tur är kan man själv påverka hur mycket man kommer i kontakt med allergener. Dammsug och ventilera ofta hemma. Därtill kan du använda dig till exempel av en specialgjord madrass för allergiker. Om du lider av hösnuva ska du vara försiktigare under pollensäsongen och inte vistas ute lika ofta. Det är viktigt att man minskar kontakten med allergener, eftersom man annars riskerar att utveckla allergisk astma. Alternativt, om man redan har astma, minskar man på så sätt risken för reaktioner.

Astmapatienter bör vistas i luftiga rum och gärna i utrymmen med en högre luftfuktighet. Därtill ska man undvika rökiga rum och passiv rökning. Om du som astmatiker röker, är det viktigt att man ser till att sluta röka, eftersom detta naturligtvis påverkar lungornas funktion. Kom även ihåg att alkohol innehåller histaminer som kan ge astmasymtom.

Allergisk astma och hösnuva

Hösnuva är en väldigt vanlig allergi som orsakas av att pollen irriterar slemhinnorna i näsan. Den som lider av pollenallergi nyser, har täppt nästa och får kliande ögon. Eftersom luftrörens slemhinna inte skiljer sig märkbart från slemhinnorna i näsan, påverkas även de av pollen. Slemproduktionen ökar och blockerar luftrören och därmed blir andningen tyngre.

Vad kan man göra för att behandla pollenallergi?

Pollenallergi leder, liksom dammallergi, stegvis till allergisk astma; kroppen utsätts för belastning och således får man med åren astma. Därmed är det viktigt att man behandlar sin pollenallergi. Detta kan man göra med nässpray, ögondroppar och antihistaminer.

Miljöfaktorer och andra externa orsaker

Allergener är inte de enda orsakerna till att man drabbas av allergisk astma. Andra orsaker som belastar luftrören är cigarettrök, idrott, ansträngande aktiviteter, kall luft och läkemedel. Det är viktigt att man använder astmabehandlingar och undviker till exempel rökiga rum för att förmildra astmareaktioner. Det kan även vara nödvändigt att undvika vissa yrken, såsom veterinär och frisör.

Astma utreds ofta om barn eller vuxna har en utdragen hosta. Man undersöker ofta allergier i samband med detta. Astma utreds genom att en läkare undersöker kroppen och lungornas funktion med spirometri och PEF-mätare.

Spirometri innebär att du blåser i ett munstycke som är kopplad till en maskin som mäter hur mycket luft du blåser ut. Man upprepar oftast utandningen tre gånger vid ett test. En PEF-mätning, å sin sida, innebär att man blåser så hårt som möjligt i ett rör. En mätare mäter luftflödet och på detta sätt kan man ge en astmadiagnos. Man använder oftast PEF-mätare under två veckor. Det finns även andra metoder för att diagnostisera astma. Dessa är bland annat:

• Steroidtest: Man använder kortison (som andas in under tre till sex månader eller kortisontabletter i två till tre veckor). Om denna behandling gör andningen lättare, är det troligt att man har astma.
• Reversibilitetstest: En läkare undersöker om luftrören vidgar sig efter att man ätit medicin. Man gör först ett spirometritest, sedan äter man läkemedel och väntar i 15 %minuter. Om medicinen hjälper, har man antagligen astma.
• Allergitest: Man gör allergitest för att undersöka vilken allergi man har, om astmabesvären ökar på grund av allergin. Testet gör antingen som pricktest eller blodprov.
• Test av luftrörens känslighet: Här andas man in ett ämne som irriterar luftrören. Dessa dras samman och man mäter hur snabbt och kraftigt de gör det när du andas in mer av ämnet. Astmapatienters luftrör dras samman mycket snabbare än andra patienters luftrör.

Kan man bota allergisk astma?

Allergisk astma är en sjukdom man har genom hela livet. Det går således inte att bota den, men tack vare läkemedel för behandling av astma kan man lindra symtomen. För att undvika astmasymtom är det viktigt att du hittar det rätta läkemedlet för just dig. Astmabehandlingar finns till för att förmildra astmareaktioner och för att uppnå en normal lungfunktion; de flesta av dem andas man in.